Puh Källsbo

Anders Jallai är ny på scenen inom spiondeckare. Dock har han en annan inkörsport än t.ex. Hamiltons pappa, Jan Guillou, som alltid ska spela matcho men kanske inte direkt är det. Anders Jallai har en bakgrund som kustjägare och stridspilot. Han är även dykare och var med och hittade den, av Sovjet, nedskjutna signalspanings DC3:an för några år sedan. Han har också en förkärlek för att dyka i arkiv och leta efter sanningar om det kalla kriget. Han känns lite som en konspiratoriker men håller sig på rätt sida gränsen. Språket har väl en del i övrigt att önska enligt många kritiker. Visst jämförelsevis med många av de mer etablerade författarna men han är ju ändå debutant. Samtidigt så känns inte språket så tunt för oss i blogg-generationen tror jag, vi är vana vid mycket sämre språkbruk än så.

Spionen på FRA är den första i en trilogi, har jag för mig att jag läst. Dock kunde jag inte hitta någon källa som kan styrka detta i skrivandets stund. Bokens huvudkaraktär, Anton Modin, är nog till viss del en självbiografisk bild av Anders Jallai. Han är dykar, kustjägare, upphittare av DC3:an m.m. Anton har jobbat för underrättelsetjänsten men slutat efter Estonias förlisning som tog hans familj ifrån honom. Han är övertygad om att underrättelsetjänsten har haft något med förlisningen att göra. Han ägnar nu all sin tid åt att gräva fram gamla mörka hemligheter från kalla kriget och dra in dem i ljuset. Boken bygger på intervjuer och arkivmateriell om de aktuella händelserna. Dock måste ju författaren fylla i lite för att skapa en story och det är här jag känner att Anders Jallai nog är lite konspiratorisk. Anders Jallai har en intressant hemsida om sina olika projekt: www.jallai.se

Är precis klar med Livet Deluxe av Jens Lapidus. Jag var riktigt tagen av den första boken i triologin, Snabba Cash. Andra boken, Aldrig Fucka Upp, var inte alls lika imponerande och kändes som en snabb uppföljare för att bara komma med en. Men Livet Deluxe är verkligen i klass med Snabba Cash! Spännande snabb och med intressanta skildringar av Stockholms undre värld. Jag rekommenderar den starkt!

Patrik Sjöbergs memoarer är väldigt underhållande när man väl kommit förbi kapitlen om övergrepp. Samtidigt får man en helt ny bild av Patrik Sjöberg som känns mer nyanserad än alla de slaktande artiklar i kvällstidningarna. Ännu en gång inser man hur mycket dynga dessa tidningar trycker och hur de kan vända på ett uttalande. Han är ju väldigt provocerande och går in för att göra folk förbannade men det gör alltihop ännu mer underhållande.

ISBN-13: 9789186369477

När man slutat köra bil till jobbet, slutat mordhota tio andra bilister om dagen och börjat åka kommunalt i 50 minuter om dagen så måste man fördriva tiden. Metro räcker bara 10 min åt ena hållet. Slank in i pocketshoppen och införskaffade lite skönlitteratur. Är inte mycket för skönlitteratur som inte innehåller fakta så memoarer och dramatiserad dokumentärtest är det som brukar locka. Efter att ha läst Svensk Maffia (Lasse Wierup & Matti Larsson ISBN-13: 9789113015934) samt Infiltratören (Lasse Wierup ISBN-13: 9789113019178) trodde jag inte mycket skulle toppa det. Snabba Cash (Jens Lapidus ISBN-13: 9789170017667) var helt okej men dock skönlitterärt uppdiktad. Har alltid uppskattat Jan Guillous böcker om Hamilton, vilket är det ända som nästan alla killar har läst i tonåren.

Han är väldigt självgod, även i denna bok men han erkänner det. Ger sig själv kritik och konstaterar att han inte alltid varit lika erfaren. Att ha ett stort ego är väl inget problem om man bara har lite självinsikt och det visar han verkligen i denna bok. Hans kritiker får även stort utrymme och han bemöter kritiken på ett konstruktivt sätt. Till skillnad från andra memoarförfattare så hävdar han inte att han ordagrant kommer ihåg konversationer i sin helhet 30 år senare. Noga påpekande om att det är så han uppfattade situationen eller att det är så han kommer ihåg den, men det inte behöver vara hela sanningen, förekommer genom hela boken.

En annan sak som Guillou alltid varit väldigt bra på, till lika sin goda vän Leif G.W. Persson, är att fälla kontroversiella kommentarer som dock är väl uppbackade i fakta. I denna bok haglar dem! Otroligt roligt hur han drar ner byxorna och namnger den ena tomten efter den andra både inom kvällspressen och säpo. Hur han lyckas påvisa Försvarsmaktens öppenhet mot honom, både som värnpliktig men oxå som författare, trots att han är Fransk medborgare och inte Svensk.

Helt klart en läsvärd bok! Pocket versionen innehåller dessutom ett 82 sidor långt tillägg där han sågar Aftonbladets KGB avslöjande i höjd med skoskafften.